Direktlänk till inlägg 28 mars 2014

Kapitel 36.

Av Zo - 28 mars 2014 17:50

Dagarna bara går.



Det är helt otroligt.


11 mars skrev jag sist, det känns verkligen.


Jag har så mycket tankar och känslor snurrandes, men jag befinner mig i orkanens öga.


Det känns som det inte händer något.


Jag har börjat plugga till målare, så sjukt kul.

Även om man klagar lite efter 4 h spackling att det gör lite ont i händerna, men kom på att jag kan spackla med

båda händerna så det underlättar !


Jag har kommit in i en mer vuxnare fas i livet känner jag.


Även om disk berget är ett faktum så känns det riktigt bra att vara jag.


Att gå i skola och prestera gör något med en.


Att omfamna sig av kärlek och omtänke får ens sinne att lätta.


Att finna ett leende ända in i själen av människor som är mig nära, gör mina dagar lättare.


Att känna att där jag är nu, är bara början på min framtid.


Jag är stolt över mig själv att även om jag känner mig inte tillräcklig, inte pålitlig ..

så står jag där tids nog och kan se bakåt och se att jag lämnat ännu en strid bakom mig.


Att få vara stolt, är en lättnad jag önskar varje dag.


Kan medge att jag kanske inte är den bästa inom allt, men jag ger det ett ärligt försök.


Den 2 april är det nästa möte och då ska jag lämna in mina första skatnings skalor.


Att få igång denna utredning och visa mig själv att jag är på väg till bättre tider, gör något med själen.


Det är inte ofta man visar för sig själv att, f*n se hur långt du har kommit.


Det är bara (snart) 21 år vi pratar om, men det är ändå det längsta jag levt och det yngsta jag kommer vara.


Så för varje dag som går och jag kan få känna att jag en dag, en dag kommer bli helt jag.


Den dagen, kommer jag fira mer än alla födelsedagar, mer än studenten, körkort you name it!


Att få bli den jag alltid velat vara. Den känslan. Att leva som den jag är.



Bäst av allt jag får leva som den jag är samtidigt som jag går igenom denna transformering.


Jag mår bra, och jag tänker f*n må bra!


Hur mycket jag vill ha allting ändrat precis just nu. Och jag önskar den ändringen var redan för länge sen.


Så är jag vid liv nu, jag andas och pulsen slår precis just nu.


Varför inte uppskatta det jag har precis här.

Istället för att fylla sinnet och själen med ångest och skam för att jag inte kan vara den jag är.


Jag kan inte göra något åt det idag ändå.


Förutom att accetera att det är som det är, och ändringen kommer snabbare än vad jag kan ana.


Det var 1 år sen som jag vekligen börja fundera på vad denna känsla är.


Känslan som inte lämnat min sida sen mina barnsben.


Vågade konfrontera mig själv och fråga vad i helsike är detta.

Varför förvsinner den inte och varför mår jag så dåligt när jag försöker stöta bort det.


1 år senare.


Helt otroligt.



Dock så kommer jag slängas tillbaka i tiden väldigt kraftigt imorgon.

Ska träffa vänner till familjen och hur mycket jag än fruktar det, ser jag fram emot det.

När det är så pass sällan man ses, har man väl överseende på att det har skett förändringar.

Det kanske blir några roliga historier om aningar. Om inte, 

Äsch då har jag talat mina ord och jag kan gå hem med vetandet att dom vet.


Imorgon är en annan utmaning


Jobba på Hovet och bli kallad Hon... 


Jag vet inte vad det är men det tar ordentligt på en..

Men inte fokusera på det..


Jag blev frågad idag av någon snubbe i cafeterian om jag var kille eller tjej, JAg bekräftade hans

teori om att jag var kille.. Vilket gör att min klasskompis reagerade men vågade inte fråga vidare..


så jag lär höra om det på onsdag då det är tillbaka till skolan ..


Spännande..


Men jag är sjukt glad att jag lever !


Defenitivt glad för glädjen jag har runt om mig, jag har funnit en ny lycka..


Att ha en krulltott på 3 år springa mot en när han ser mig..

Fy farao vad det är mysigt ! Haha


läs när jag skriver igen!


Ha det!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Zo - 2 augusti 2015 20:59

39 dagar.   Jag är just nu i denna stund 39 dagar och 6 h på Testo.     Wow.   Helt klart! Vilken otrolig resa det är, varje dag känner jag verkligen en skillnad.    Den är inte jätte fysisk, men det börjar synas. Kan inte riktigt p...

Av Zo - 28 juni 2015 11:27

Testo.   Jag kan inte riktigt förstå det, för två år sen, satt jag på en bergsklippa i närheten där jag bodde.   Tårarna kunde inte sluta och jag kände mig så ensam, jag försökte verkligen leta i alla hörna av mig själv  på vad som helst, v...

Av Zo - 10 maj 2015 19:25

Frihet.   Jag hittar inget bättre ord.   Frihet.   Är precis det jag nu känner.   Varje gång, alla tillfällen jag har blivit påmind om att jag är född i fel kropp.   Små stunder, då det har varit en suck innan jag går upp. innan j...

Av Zo - 24 april 2015 20:59

Plattare än platt.   10:10 Sista tiden jag minns innan jag vaknar på uppvaket i karolinska.   13:48 Ringer jag min kärlek för att bekräfta att operationen gått bra.   kl 13 dagen efter lämnar jag Karolinska bakom mig.   Jag har nu kli...

Av Zo - 18 april 2015 10:53

Mastektomi.   Fredag 10 april,    Ska bara svänga förbi posten innan jag går på middag.   Brev från karoliska, skönt äntligen ska jag få spara äggen.   öppnar och det är från solna, plastik kirurgen ...   VÄNTA!!   Operation d...

Presentation


Information och egna tankar om FtM, Min stolthet.

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards