Jag känner mig illa till mods.

Illa till mods för att jag inte vet, att jag inte kan förstå. Hur mina känslor vissa gånger funkar, att allt känns så lätt så fort människan brevid mig ler. Att det finns inget som kan stoppa mig. Men när jag känner osäkerhet och inte kan förstå hur orden du säger till mig ska tolkas. Fastnar jag med blicken och hjärtat sänks. 

Hur blir jag så sårbar. Varför är jag så sårbar? Jag ser dig i ögonen och hela världen försvinner och jag vill ha den känslan i en evighet. Men när jag blir på mind att den människan jag vill vara för dig, inte håller alla gånger, sänks jag så djupt att hela kroppen skakar. Just ikväll. Just ikväll tittar jag på mig själv och undrar. Vem är jag för dig?

I helhet så tycker jag inte om vetandet om att en annan människa tycker illa om mig, utan att få någon sort förklaring eller få reda på varför och hur, vad den känner. Jag bryr mig otroligt mycket om vad andra tycker om mig, på det planet att jag vill inte ha något ont från någon. Jag må inte göra dom bästa valen, men ingen är perfekt. Att ha något osagt är det värsta jag vet. Att själv veta att du står med ryggen till mig o jag är ovetandes om varför. Även om jag precis sekunden innan gjorde dig illa, vill jag få det i läsbara ord för att verkligen fatta. Det är där jag känner mig så emotionellt bort kopplad att jag kan aldrig förstå vad du går igenom, det är en omöjlighet i sig, men jag vill lära känna dig så att jag vet.  

Jag har min ring av ett löfte jag lovade mig själv att endast säga en gång. Men för att få ha dig till min igen, känns som en omöjlig väg att gå, då jag inte vet hur du går den. Jag ser inte klart när du inte är vid mig. Hur påverkas du av omvärlden som jag inte ser, jag ska förlita mig blint på att du vill det här, medans jag måste göra allt för att det ska bli så. 

Jag känner mig inte så pass säker i dig, att jag endast vågar satsa på känslan av att du vill det här. Det är en omöjlighet, jag måste veta lika mycket som du, jag vill veta att gröna ängar o diamanter kommer lovas åt mitt håll med. Jag kan inte alltid ge, jag är en sån som ger, men jag kan inte alltid göra det. Kalla det dubbelmoral eller något annat, men någon gång ibland vill jag också bli jagad, på samma sätt som jag jagar dig på.

Av att tala i gåtor och i meningar som kan tolkas på två sätt är inte att locka mig till dig. Ge mig något att gå på, så jag vet att det jag kämpar för inte kommer vara förjäves i slut ändan. Du borde veta att jag inte kommer att släppa dig, så varför spelar du svårfångad, vad är det med denna lek som ger dig något. 

Jag vill känna att jag lever, och inte endast med dig. Du är mina hjärteslag, du är min lycka samtidigt som du är min största ’’ Jag vet inte’’, sen mina dagar om kärlek började.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

39 dagar.   Jag är just nu i denna stund 39 dagar och 6 h på Testo.     Wow.   Helt klart! Vilken otrolig resa det är, varje dag känner jag verkligen en skillnad.    Den är inte jätte fysisk, men det börjar synas. Kan inte riktigt p...

Testo.   Jag kan inte riktigt förstå det, för två år sen, satt jag på en bergsklippa i närheten där jag bodde.   Tårarna kunde inte sluta och jag kände mig så ensam, jag försökte verkligen leta i alla hörna av mig själv  på vad som helst, v...

Frihet.   Jag hittar inget bättre ord.   Frihet.   Är precis det jag nu känner.   Varje gång, alla tillfällen jag har blivit påmind om att jag är född i fel kropp.   Små stunder, då det har varit en suck innan jag går upp. innan j...

Plattare än platt.   10:10 Sista tiden jag minns innan jag vaknar på uppvaket i karolinska.   13:48 Ringer jag min kärlek för att bekräfta att operationen gått bra.   kl 13 dagen efter lämnar jag Karolinska bakom mig.   Jag har nu kli...

Mastektomi.   Fredag 10 april,    Ska bara svänga förbi posten innan jag går på middag.   Brev från karoliska, skönt äntligen ska jag få spara äggen.   öppnar och det är från solna, plastik kirurgen ...   VÄNTA!!   Operation d...