Hela sanningen. 

Dom två viktigaste människorna i mitt liv las in i listan av personer som vet hela sanningen.

Jag har nog aldrig varit så här blottat med hela saningen synlig för alla människor runt i min omgivning. Jag kan inte riktigt förklara känslan. Tror inte jag har fattat det än. Jag som Sofie, är ännu ett steg närmare Zo. 

Jag har berättat hela saningen f'ör mina föräldrar, jag har gått runt i fyra månader av rädsla av att dom ska kasta ut mig. Vägra finnas där. Medans när jag nu tänker på det. Var den rädslan helt onödig. MEN NÖDVÄNDIG. 

Jag fick samt tid att lära känna mig själv ännu närmare. Jag vågade fråga mig själv en extra gång bara för att vara säker. Att när jag berättar för mamma o pappa att jag då har byggt upp på min komande väg så pass långt att jag vet att det är denna väg jag kommer gå. 

Kommer börja min utredning om könsbyte. 

Ett steg närmare han, honom, man, karl.

Ett steg längre bort från henne, hon, kvinna, brud.

Jag lovar att vara 100% för varje steg jag tar och jag lovar att jag har nog tänkt på detta fler gånger i alla sorters vinklar möjliga. Jag har försökt att leva så långt ut på denna tråd som möjligt bara för att få kunskap om hur allt känns. 

Jag började enkelt med att använda pronomet '' Han'' -

Här kände jag mer o mer, att min saning som honom är den närmsta sanningen om mig jag kan nå.

Min hela sanning. som du har chansen att läsa om.

Jag hoppas att mina steg och val i livet, kan underlätta för min medmänniskas resa.

Hur den än ser ut.

Jag vågade stå framför mina vänner, mina kollegor och nu min familj. Berätta om min resa jag kommer börja. Att bli bemött med ett ''Han'' och känna att jag går verkligen rätt väg. Denna känsla i mitt bröst. Jag önskar alla den tillfredställningen och mitt eviga leende av stolhet för den jag är och kommer bli.